Getting a life

Har faktiskt spenderat väldigt lite tid vid datorn den sista tiden. Yey, känns bra!! 

Torsdag till Lördag var vi upptagna med ett Sverigebesök - shit vad kul det var att träffa dem. Två av Eriks gamla arbetskompisar (varav en är vår "bästis") var i Ann Arbor för att inspireras av University of Michigan för ett framtida projekt. 

Under Torsdagen bjöd Eriks gamla chef  på en restaurang till svenskarnas ära. Gissa vem som våldsgästade tillställningen ;) ? Jag gillar helt enkelt att hänga med ingenjörer och Chefen tyckte bara att det var kul att jag kom - sa hon i alla fall ;) Fredag blev tacos så klart, och Lördagen drog vi runt de i Ann Arbor och avslutade med bio och middag.

Söndagen och delar av gårdagen har gått åt mitt målningsprojekt av sovrummet, resultatet blev intressant i alla fall ;) antar att det tar lite tid att vänja sig:) 

Och i dag har jag varit i Pontiac (även kallad Pont-crack), kommer ni ihåg staden jag fick mitt första sjuksköterske jobb i som jag tackade nej till för att det kändes för farligt att åka dit. I dag var jag där för första gången. Tydligen är down town något uppstädat. Kändes inte lika illa som de värre delarna av Detroit, men endå långt ifrån säkert och mysigt, skenet bedrar ;) 

Down town Pontiac

Det där med rött läppstift ...

Funkar rött läppstift till vardags liksom, eller ser man (jag) översminkad ut ?! Inte så lätt att bedöma utifrån bilden  ;) ... lite mörkt i hallen kanske, vilket döljer övriga skavanker  med hehehe ;) 

Annars är det fortsatt bra med mig! Försöker ta mig till gymmet varje dag, vilket går riktigt bra hittills, vilken lyx att ha gymkort! Har kommit på att det är mycket mindre folk efter lunch än det är på morgonen ?! Varför?! Skulle helst föredra att träna på morgonen, men gillar samtidigt att nästan alla maskiner är lediga och att det finns plats för lilla mig vid hantlarna. (Tycker att det är jobbigt att trängas med de stora killarna haha.)

Har kommit på något som jag faktiskt tycker är riktigt kul! Färg och tryck!! Har spenderat massor med timmar och kollat upp olika sätta att förändra väggar :) Eftersom vi hyr har jag ju låtit bli att måla dem, men har nu bestämt att jag ska göra lika roliga grejor på sovrumsväggarna :) Om inte annat så är det bra övning inför vårt framtida hus! Förra veckans projekt var hallbordet som skymtar nedan i bild, gillar zick zack möster. Yey, hemmafrulivet är riktigt bra so far :) 

Upp

Alla mina inlägg om hur det går upp och ner och hur svårt det vara att acceptera det här med att vara hemmafru igen ... I alla fall just denna vecka går det verkligen upp!! Det har inte hänt några stordåd eller så, men allt känns bara så bra och jag är riktigt tacksam över allt jag faktiskt har och alla möjligheter som ligger framför mig :)

Det har varit en riktigt bra vecka helt enkelt. Vilket till viss del kan bero på att jag ändra några saker i mitt liv, och de förändringarna har gett mig massor med energi och glädje ;)

Jag tror att det viktigaste var insikten om att jag måste släppa stressen över att inte kunna arbeta och att fokusera på hur jäkla lyxigt jag har det nu :) Tack så mycket för allt stöd och hjälp att verkligen fatta detta. När jag väl släppte fokuset på jobb och visum och försökte se allt ur ett större perspektiv kändes det så mycket bättre :)

Sen tror jag att det där med att äntligen komma iväg till ett gym var en strålande ide. Det är guld värt att ha ett ställa att åka till varje morgon där man ser människor göra häslosamma saker :) Så min nya rutin är att träna på morgonen istället för att sitta vid datorn hela förmiddagen. Detta har även resulterat i mindre dötid framför datorn - thank God, det var dags. Och jag har äntligen kommit igång med träningen på allvar igen!!

Dessutom så bestämmer jag ungefär vad jag ska göra varje dag. Och det ska inte innefatta så mycket tid framför datorn utan andra saker hahaha. Det innebär att varje dag har någon form av mål och att jag inte bara gör saker på måfå ;) Det behöver inte vara livsomvändande saker utan vad som helst som jag mår bra av att göra, allt från att umgås med vänner, läsa en bok eller ett pysselprojekt. Huvudsaken är att jag aktivt väljer att göra detta :)
Mycket av min tid tidigare gick åt "passa på shoppa". Dvs om jag hade ett ärende att göra så kunde jag lika gärna passa på att kolla in flera affärer som ändå låg nära. Detta skulle ge inspiration och något att göra. Men istället upplevde jag det som att tiden försvann utan att jag fattade vart den tog vägen, och löjligt nog kände jag stress över att hinna med massa affärer som jag egentligsn inte hade några konkreta ärenden i. Så ska jag in i affärer så bestämmer jag innan exakt vilka jag ska till och vad mitt ärende är :)

Känns som detta är en riktigt bra början faktiskt :) Nästa mål blir att komma underfund med och utforska vad jag egentligen brinner för och vill göra med all min tid :)

Drömshopping

I går hade jag lunchdate i Ann Arbor, efteråt bestämde vi oss för att strosa lite i det nyöppnade utomhusmallet de just öppnat - som jag helt missat?!?!?! Så går det när man flyttar. I alla fall mallet hade ett par klädaffärer med sååå snygga kläder - Madewell och Antropologie :) Brevid mallet så hade de möbelaffären Arhaus: På något vis har jag förknippat den med Art Van hahaha. Men herregud vilka möbler de hade! Helt jäkla fantastisk inredning. Allt var stort, rejält, skitsnygg design och kändes modernt - något som amerikanska möbler sällan gör enligt min uppfattning.  När vi köper hus ska jag i alla fall ha några grejer därifrån!! I går blev det endast fönstershopping :) 

I dag ...

Började jag dagen på gymmet, så mycket bättre rutin än att börja morgonen vid datorn! 45 minuter på någon trampmaskin och massor av axlar, rygg och magövningar - fortfarande ingen träningsvärk?!

Summit on the Park, dvs största gymmet i Canton :) Ganska stort, hyfsat frächt och väldigt avslappnat, känns bra hittills.

Efter gymmet så var det dags att göra sig i ordning och luncha. Åkte sedan vidare för att handla mat. Joe Randazzos är ett ställe som bara har frukt och grönt , i mängder och till bra priser! Köpte grönsaker och frukt som jag tycker om och hoppas att det ger ideer till resten av veckans meny :) I kväll blev det en smaksigt höstgryta med ett (2) glas vin. Sen kunde ju resten av dagen slutat lika harmoniskt... men det gjorde den inte denna gång, istället fick jag en anledning att bli riktigt förbannad och arg. MEN, man blir klokare med åren, och jag är en jäkel på att brusa upp och måla fan på väggen... men jag bestämmde mig helt enkelt på att sova på saken och och ha en mysig kväll ;) Så kanske slutar kvällen brat trots allt :) 

Veterans day

... och veckan började med att jag städade hela lägenheten, plockar tvätt osv. Efter det ringer jag Sverige, google voice är suveränt, kostar bara 2 cent/minut, borde verkligen ringa oftare, mycket bättre ljud än skype.

Sen gör jag något jag inte gjort på evigheter, jag drar iväg till gymmet. Har skrivit upp mig på en fri provvecka. Har faktiskt inte skaffat gymkort tidigare eftersom vi inte hade speciellt nära till något gym när vi bodde i Ann Arbor och vi hade all utrustning vi behövde hemma. Men nu har vi nästan gångavstånd och jag tyckte det kunde vara kul att prova på :) Så efter 45 minuter i någon trampmaskin som skulle vara bra för ben  och rumpa - jäklar vad jag trampade, blev alldeles svettig, så körde jag alla benmaskiner de hade på gymmet ;) Ser fram emot tränigsvärk i morgon. Så jäkla underbart att ta ut sig så man nästan kräks, det var ett tag sen sist.

Sen kom första snön i kväll också ... Vi var på väg en liten bit norrut under kvällen för att skaffa vinterdäck till mustangen. Nya däck kostar som flygbiljetter till Sverige för två personer ;) så vi blev ganska glada när vi på craigslist hittade frächa däck som bara körts en och en halv säsong. Som alltid när man hittar grejor på craigslist ska man ju vara lite försiktig och därför åkte vi bägge två, sen var jag väl inte så där superpigg på att själv bedömma skicket på däcken heller . I alla fall så skulle vi träffa killen utanför hans kontor där han tydligen har däcken ... kontoret visar sig vara någon form av firma som sysslar med återvinning. Killen sätter sig på en truck och åker och hämtar däcken på något lager. Det visar sig att två av däcken haft helt fel luftdryck och är snedslitna. Killen själv verkar förvånad och besvärd över detta och jag och Erik överväger på svenska hur vi ska göra. Vi beslutar att köpa däcken till ett lägre pris, hur som helst mycket billigare än nya, och två av dem är i nyskick :) Tyvärr hann vi inte ta ut kontanter utan har bara checkhäftet med oss. Killen vill inte ha check vilket är förståeligt, så vi stuvar in däcken i vår bil och bestämmer oss för att åka till ett bankkontor och killen och hans kompis följer efter oss i sin bil. Bara det att vi missar att killen kommit ut och satt sig i sin bil, så vi står parkerade bakom deras bil, vilket gör att de säker tror att vi vill åka efter dem och sedan smita med däcken,,,när de vinkat fram oss en tredje gång fatta vi äntöigen hahaha, dessa ofärskämda svenskar som dessutom prutat hutlöst ;)

När vi kommer fram til banken visar det sig att det är Veterans day som innebär att alla banker är stängda - vilken jäkla miss !!  Vi provar helt enkelt att ta ut pengar i bankomaten ,,, Bara det att vi inte har pinkoden till en av bankerna vi har, och den andra är maxbeloppet av vad man får ta ut per dygn lite mer än hälften av vad däcken kostar. Vi börjar stressat och förvirrat stoppa in alla kort vi har hahahahha, men lyckas inte få ut mer pengar. Jag går och handlar lite godis och försöker få "cash back" av en superflummig kille i kassan som verkar gå på något . Allt detta tar lite tid och till slut går vi tillbaka till killen som väntar på parkeringen och erkänner att vi inte lyckats få ut hela summa - pinsamt nog. Vi undrar om han kan ta resten som en check vilket han går med på efter att han fotot våra körkort och reg skylten hahaha, kan verkligen förstå om vi verkar skumma. När vi åker därifrån får vi ett par samtal från banker som misstänker att vi blivit utsatta för försök till förskingring ;) - dvs våra desperata försök i bankomaten ... kvällen avslutas på Ruby Tuesday och vi är glada över att kontokorten funkar överhuvudtaget  :)

From my crib in Canton

Har visserligen spenderat kvällen i Ann Arbor med lite gamla bekanta :) Vet inte varför Ann Arbor helt plötsligt känns mer magiskt :) Fördelen är kanske utbudet, finns mycket att göra och det finns ett down town, en stadskärna. Canton där vi bor nu, har ingen centrumkärna, vilket är supertråkigt. Men fördelen är att det inte dräller av lika mycket studenter (på gott och ont) och att det går att hitta fräscha lägenheter, något som är näst intill omöjligt i en studentstad, i alla fall om man inte vill lägga ut en förmögenhet.

               Så detta är vår fräcsha Canton lägenhet. Vår lägenhet ligger i det vänstra hörnet :) 

Baksidan med dubbelgarage. Vi bor ovanför alla garage, alla fönster som syns är våra. Fördelen är att vi inte störs av så många grannar och har en ljus lägenhet, nackdelen, att det drar kallt eftersom ingen värmer upp undervåningen och att vi inte har så mycket grannar som sprider värme, dvs el värme hahaha,  eftersom vi känner och umgås med de enda grannarna vi delar vägg med få vi nog säga att dem sprider värme som personer ;) 

Så här är det just nu

Okay så här är det. Det här med att vara hemmafru är svårare än vad jag föreställt mig. Min bild var att det skulle bli en ytterst kortvarig pause där jag skulle ta tillvara på tiden och göra allt jag inte hade hunnit med. (Eller faktum var att det in i det längsta såg ut att lösa sig, vilket det ändå inte gjorde.) Jag skulle läsa, träna, renovera möbler, umgås med folk och odla nya intressen. Jag skulle vara hemma någon månad och sen tillbaka till mitt drömjobb. 

Verkligheten blev helt annorlunda. Jag var nog inte alls berädd på hur tomt och tråkigt allt skulle kännas. Hur rastlös och apatisk jag skulle känna mig. Eller först blev jag bara stressad och överväldigad ... sen kom apatin. Det känns som jag har blivit snuvad på något fint och fantastiskt ... Som att det inte alls var meningen att jag skulle bli hemmafru, igen .... som att det blivit något fel någonstans och jag bara väntar på att det ska rätta till sig så jag kan gå tillbaka och jobba igen. 

Sanningen är att det kan komma att ordna sig, men förmodligen inte så fort som jag tror och hoppas (det är ju USA vi pratar om.) Och när det väl ordnar sig finns inga garantier att mitt jobb finns kvar även om jag vill tillbaka och de vill ha mig tillbaka, och jag vet att såsmåningom blir det bra, på ett eller annat sätt. Just nu är jag bara så snuvad på konfekten ... och jag måste ta mig vidare. Det blev inte som jag tänkt mig denna gång heller.  Efter allt jobb med att få över papper, fixa ssk licens, ta ett skitjobb i ett år,  och sen äntligen få drömjobbet,  ... för att sedan bli av med drömjobbet, och inte ha rätt att arbeta alls så får jag faktiskt jobba lite på att inte bli bitter, känner hur känslan ligger där runt hörnet, men än har den inte greppat tag i mig ;) 

Jag funderar lite om det kan vara så att det ligger någon lärdom bakom allt detta trassel och väntar på mig ;) Om det nu finns en mening med allt som sker?! 

Jag har alltid varit dålig på att känna efter vad jag vill göra, att ta beslut - att bestämma mig för något. Alltid detta velande, "om jag gör det här, kanske det där är ännu bättre,,, ", "bättre att inte göra så mycket alls, utifall jag gör fel val" . Vad vill jag egentlig? Vilka är mina drömmar? ... att våga göra något, at känna efter ... :) Kanske är det det som är meningen... att jag helt enkelt ska utveckla andra sidor hos mig själv, ta tag i livet helt enkelt .... jag menar livet består av så mycket annat än att arbeta ;) ... eller så har jag bara läst för mycket flummig litteratur och blivit knäpp av att vistas för mycket i mitt eget sällskap sista tiden hahaha ;) 

Men en sak som är säker är att det är bättre att vara tacksam över att jag faktiskt fått chansen att pröva på sjuksköterske jobb i USA, och dessutom klarat det riktigt bra (även om första tiden var tuff), än att gå och irritera sig över att jag inte har något jobb just nu. Och om man tittar på hur allting ändå ordnade sig med pappersarbete, ssk licens, jobb ... så finns det ju en riktigt god chans att saker kan fortsätta ordna sig :) 

och så här slutade helgen

Helgen var riktigt trevlig som alltid :) Lördagen var en skön och lugn dag med pannkaksfrukost och sedan shopping. Erik köpte en teknik pryl han ville ha och efter det kände jag att det var fritt fram att slå till på en stor helkropps spegel att ha i hallen så äntligen kan se hur mina byxor matchar mina toppar ;) 

Söndagen var minst lika bra den: Vi pysslade lite hemma på förmidagen, fick sedan fint besök från Sverige! Eriks gamla jobbarkompis (hon är inte gammal, bara ett tag sen de jobbade i hop) kom förbi med två av sina kollegor eftersom de var på tjänsteresa i trakten i några dagar.  Alltid lika kul med besök :) ... sen gick vi ut och åt för att fortsätta till "the Ark" för en konsert jag länge hade sett fram emot! Minns ni förra gången jag såg Cowboy Junkies?! En fullständigt magisk upplevelse!! Tyvärr kan jag nog inte säga samma sak denna gång. 

Bandet avslutade sin turne på the Ark, vilket märktes, för de såg samtliga ut som en gammal disktrasa och nämnde ett flertal gånger att de var trötta och såg fram emot att åka hem. Väldigt ärligt kan man tycka, men hur skulle det se ut om jag som sjuksköterska skulle säga till Cowboy Junkies om de kom in på sjukhus " det har varit trevligt att vara er sjuksköterska, men jag har jobbat många skift i rad och jag vill faktiskt hellre gå hem än vara här och hjälpa er." Ganska oproffesionellt eller ? Sångerskan Margo hängde över mikrofonen en stor del av kvällen och vi funderade på om hon hade ryggproblem eller började kollapsa ?! Roligast var när Sandra  vaknade till och poängterade att det såg ut som det brann på scenen - äntligen lite action ;) Visade sig vara antingen deras tekokare eller luftfuktare - hahahaha. Tror att sångerska drack något som sövde henne, för coffein var det inte! 

Nu är ju inte Cowboy Junkies det mest muntra bandet kanske, det mesta de gjort är aningens lågmält, även om det finns en hel del med lite mer livsglädje och fart i. Styrkan ligger i deras närvaro, texter, skicklighet och att sångerskan är så jäkla fantastisk på det hon gör  man gör så jag skulle kunna bli kär i henne trots att jag är hetrosexuell :) 

Men igår alltså ... de hade nog valt det mörkaste, mest deprimerande bottenskrapet att sjunga. Efter några riktigt bra, men smådeppiga låtar så ville de sjunga lite från den rock opera som de jobbat på de senaste fem åren! Den handlade om president Kennedys liv, och varenda sång hadlade om DÖD och hur hemskt allt var. De olika låtarna var alltså skriva lite i monologform, och vad kan vara mer talande än att ha Jack sjunga ifrån kistan ?!?!  Nästan så att publiken började fnissa och fundera över hur deprimerande det kan bli. Till och med sångerskan säger att det är kanske lite väl deprimerade och hon är glad att hon inte bara behöver sjunga dessa låtar, för då skulle hon kasta sig framför tåget. Sen kommer några skämt om att de ska spela sina glada låtar, och den glada låten är Sweet Jane, där de tagit Lou Reeds orginal låt och fått den glada rocklåten som handlar om Jack and Janes vardagsliv att låta som en lång depression. Denna låt är endå den som får mest applåder. Jag kan ju tycka att de kasnke kan säga några ord om Lou Reeds bortgång, eftersom det är exakt en vecka sen han dog, och att de faktiskt har honom att tacka för en del av sin framgång, men nej, inte ett ord. Istället  säger de att de ska spela sitt glada dansnummer, och de gör en långsam version av "Blue Moon", deras sk dansnummer är en sång som faktiskt spelats på begravning :) Antar att de var ironiska. Men när bandet verkar deprimerade av sin musik, och dessutom skriver mer deprimerande smörja så kan man verkligen börja fundera hur de tänker. 

Så jäkla tråkigt att det blev så här, speciellt efter förra gången när de var brillianta. Jag hade dessutom lovat Erik som var med igår att de inte alls är så deprimerande live som de låter på skiva - näää, det var de  inte heller, de var 20 gånger värre!